"Pengar ska rulla"

Nu har jag sparat tillräckligt länge så nu är det dags att spendera! Ikea & Jysk, here I come :D
Jag vill ha: en bäddsoffa, nytt köksbord, ny tvbänk, en byrå och en massa annat smått!
Idag ska jag iväg och hämta hem mitt nya bord som jag hittade på blocket. Ska försöka få upp en bild på det ikväll. Min nuvarande skinnsoffa ska ut så jag får plats med min nya bäddsoffa som jag förhoppningsvis snart kan åka och handla. Har hittat en som verkar väldrigt praktisk på Ikea som ska bli min! Min min min! 
Sen har jag hittat min nya tvbänk på Jysk som jag ska gå ner senare idag och beställa.

Så, så fort skinnsoffan är väck och bäddsoffan står på plats åker min säng också ut. Sen så har min älskade lilla flicka äntligen ett "eget" rum :)                                                              Det kommer bli såå fint när allt är klart!! 

Har redan skänken och vitrinskåpet i denna serie så detta passar ju perfekt! :)

Min nya bäddsoffa (när jag betalt den)

Vad tycker du?

Visst ja! Jag åker till Ullared nu på lördag också så mitt "shoppingkonto" kommer verkligen sina. Men men, som Daniel säger "Pengar ska rulla".

Nu: Tillbaka till skolan för lite samhällskunskap :)

Underbara trotsen...

Alva har kommit i trotsen. På riktigt, fast än är den ganska mild. Det är en sådan trots som man inte kan hålla sig från skratt även om man borde. Det är många "nää" och "iiih" när hon inte får göra som hon vill, hon vänder ryggen från mig och går när jag säger något som ogillas och hon vägrar att ha jackan på sig när vi går ut. Maten jag lagar henne duger inte om där inte är MASSOR med grönsaker i. Skulle inte förvåna mig om hon blev vegiterian i framtiden. Hon ställer sig framför väggen för att visa att jag gjort fel, fast det ser mest ut som om hon ställer sig i skamvrån... Kan ni förstå att jag har svårt att skratta när hon trotsar mig?
Sen har hon skaffat sig en viss blick när hon trotsar. Ska se om jag kan försöka få den på bild. Det är lite som om hon försöker psyka mig med ögonen samtidigt som hon spänner munnen. Så SÖTT!! <3

För er som har barn. När började era barn trotsa? På skala 1-10, hur mycket värre kommer denna trotsen bli tro? Några bra "hantera trotsen" tips? (a)


Här är en bild där vi leker med hennes nya pussel. Här pekar hon ut hunden samtidigt som hon säger "voff voff".

Koko Eve dag :D

"Ska mamma dricka mjölk eller vatten till maten?" frågar jag ett barn som inte ens är hemma!! Alva var på dagis och jag stod i köket i väntan på ett ja eller nej... Hmm...
Hela min dag har varit konstig. Jag har haft en sorts energi som gjort mig totalt koko, jag menar har du läst inlägget innan detta där jag skriver "skitit och spytt"?  It not usually me to write such a thing...
Men jaja, gjort är gjort.

När jag kom hem efter skolan och skulle påbörja dagens middag, så hade jag lite svårt att få ut matlagninggrädden. Självklart stod den längst in under mjölken och bakom lingonen.. Jag kunde bara inte låta synen gå till spillo utan var tvungen (som ni ser) att ta en bild. Det hela slutade med att jag fick dra fram allting för att få ut den. Kanske det är dags att städa upp i kylen? (Burkmaten i dörren äts inte men den sparas till mitt systerbarn då den inte går ut förrän 2013!! Undra vilka ämnen där är i dem..) 



Visst ja! Ännu en toksak som hänt i dag! Gick inom min faster i morse för att lämna en mössa till Dimi. Jag tog av mig jackan och gick... Sen när jag kommer på att jag glömt jackan säger jag till Cajsa (min faster) att jag kommer innan körskolan och hämtar den. Mycket riktigt kommer jag dit innan körskolan, tar av min jackan och går. Nu har jag lämnat två jackor där utan att ens reagera på det. Går tillbaka efter körskolan för att hämta jackorna. Tar på mig ena jackan, säger hejdå och går. Och nu har jag glömt min andra jacka hos henne! Jag bara bytte jacka, haha! Blir att gå tillbaka i morgon och hämta den. Får nog se till att inte ta av mig jackan jag då kommer med. haha! KOKO, Eve dag! :D

Nu, bloggläsning och kvällsmacka!
Trevlig kväll på er!! :)

Min "efter måltiden" teori

Jag hade en teori men den sprack ganska nyligen och glad är jag för det.
Jag hade hört att man skulle äta en liten chokladbit efter varje måltid för att få upp sockernivån igen. Så jag började ta en bit efter varje måltid. Mums! Men ní vet. Godis innehåller ju bara en massa ämne (vad heter det?! - tappar minnet här) vilket gör att efter jag ätit en bit så vill jag ha mer. Mer mer mer!! Det vattnas i munnen helt enkelt så jag kränger en bit till. Hmm... När jag för några veckor sen zappade genom tevekanalerna kom jag till ett program som jag självklart just nu tappat namnet på. Dem hade i allafall gjort en undersökning om just min teori. Att äta något sött efter maten, inte bara choklad utan rent allmänt sött godis. Deras resultat visade att om till exempel jag skulle fortsätta med min helt underbart goda kost så skulle jag troligen öka minst 20 kilo i vikt under ett års tid. Sen dess har jag inte ätit choklad efter måltiden... haha!
För nä fy faro, tänk om jag skulle behöva köpa en helt ny gadarob (inte för det är något fel med det) och inte längre komma i mina nuvarande byxor? Aaaah! Jag hade känt mig som gravid igen, garanterat!

Så ett tips till alla sockersötsugna människor där ute - ät choklad men inte varje dag efter varje måltid... om du inte vill öka i vikt förståss :) hihi :)

Jag var förresten hemma hos Daniel igår och busade med barnen. Efter att barnen badat fick jag syn på vågen så jag ställde mig på den. Den visade 48 kilo!! What tänkte jag, inte fan kan jag ha tappat så många kilo av att skitit och spytt i några dagar... Hmm... Jonathan fick ställa sig på vågen för något kunde väl ändå inte stämma! Och mycket riktigt, vågen fungerade inte längre då Jonathans vikt visade på ynka 8 kilo! Hmm.. Efter att ha plusat på tio kilo på både mig och Jonathan fick vi nog veta vår mest sannolika vikt... En ganska rolig händelse faktiskt.

Nejdå, tro nu inte att jag är viktgalen eller så för jag vet inte ens hur många kalorier det är i dagens lunch (pasta & pastasås, utan min efterlängtade chokladbit!). Jag är för lat för att träna (trots jag skrivit in mig och betalt första träningsavgiften på Aktiv) och föredrar hellre soffmys framför utomhusaktiviteter... Ja, jag är ganska lat av mig med andra ord, speciellt när motivationen fattas... Men va fan, jag är så jävla bra ändå, hihi!

När nu är det väl dags att äta lite för att sen cykla tillbaka till skolan för ännu mer lektionstid.

Innan jag glömmer det: TACK snälla ni för era bloggtips! Då vet jag vad jag ska göra när Alvisen sover och läxorna är gjorda :)

Have a wonderful day everybody!!

Enjoy your reading ;)

Jag visste att folk var dåliga på att kommentera men detta var ju verkligen det sämsta... Läser ni inga andra bloggar förutom min? Skriver ingen blogg själv?
Jag är i allafall inte den som är den, så här kommer min blogglista.

Jag är en trogen läsare i dessa bloggar:

• Emma Gustavsson: http://emmishca.blogspot.com/
• Tina Jensen: http://storafinafamiljen.blogspot.com/
• Cajsa Jussila: http://cajsadiva.bloggplatsen.se/
• Stephanie Larsson: http://steffistella89.blogspot.com/

Jag tittar även in i dessa lite då och då:

• Amanda Hjelm: http://melodiesmamma.blogspot.com/
• Caroline Cramer: http://cramer.bloggplatsen.se/
• Camilla Prutz: http://camillaprutz.blogspot.com/
• Arta Bislimi: http://artabislimi.blogg.se/

Enjoy your reading ;)

Har ni kanske nu några nya bloggtips till mig? (a)

Bloggtips någon?

Jag läser sällan bloggar, ärligt. Jag har väldigt lite tid (under friska dagar) att läsa om andras vardagar eller så är jag mer en facebooknörd än bloggläsare... Men iallafall nu när jag ändå knappt gör någon nytta så kan jag lika bra läsa bloggar. Vem vet, jag utökar kanske min lilla "följa bloggar" lista.
Så, lämna gärna en kommentar med de bloggar du följer eller din egen blogg :)

Tar tacksam emot alla tips!! hihi

Soffbloggar

Det känns så ensamt, så tyst trots att jag just nu delar mina knappt 48kvm2 med Puma (min syster & hennes sambos katt)
Daniel och Jonathan kom igår och hämtade Alva. Sen dess har jag bedrivit tiden i soffan... så känns det i allafall...
De få gånger orken kommit tillbaka har jag gjort lite nytta. Igår tog jag tag i tvätten och idag har jag orkat diska och städa halva hemmet...

Nä, nu ska jag försöka hitta orken till att laga någon lätt lunch. Vi hörs mer sen :)

Den röda färgen

Röd, rött, röd... 

Varför jag inte gillar den röda färgen? 

Den bär otur med sig. Den påminner mig om smärtan jag fick utstå. Den röda färgen påminner mig om honom, han som jag idag kallar för Demonen. 

Den 16 januari 2007 kunde jag mist mitt liv men det gjorde jag inte, så egentligen borde den röda färgen vara något bra för mig. Som en skyddsängel. Jag var klädd i rött, röda jeans och röd tröja när Demonen anföll mig för sista gången. Jag anmälde honom. Med tiden har jag slutar trivas med färgen. Den påminner mig för mycket om honom. Om vår tid tillsammans och allt han lät mig utstå. 

Ganska komiskt att jag inser det när hela vårt sovrum är målat i rött va? Jag har inte valt färgen i vårt sovrum, jag har bara inte orkat bry mig om att måla om. Jag kan väl se det som terapi. Att vänja mig vid rött igen.

Hela händelsen när jag anmälde honom kan mala på i timmar, dagar ibland men aldrig, inte ens en gång har det slagit mig, att det är där i grunden ligger att jag inte gillar färgen mer. Har du någonsin sett mig i något rött? Förrutom på julafton och nyår? Troligen inte. 

Sjuklingarna

Alva har smittat mig. Med magsjuka.
Jag fick hämta hem henne tidigare från dagis i tisdag på grund av att hon spytt två gånger... Nu är jag sjuk. Jag som hade hela helgen uppbokad till jobb då hon skulle till Daniel. Varför kommer alltid sjukdomar så olägligt? När man har minst tid till att sjuka sig? Min otur tycks aldrig slå fel... Blir sängen och soffan resten av dagen för vår del... Någon som vågar sig förbi och kan handla hem lite varor från affären till oss? Hade varit supersnällt :)

Helt slut!

Det tar på krafterna (okej, hjärnan) att läsa sååå oändligt mycket! Det är läxa på läxa, test på test och uppgifter på uppgifter. Känns som att denna termin kommer bli tuff. Mycket språk och mycket tänk. Ja usch ja!
Men, när denna mardrömslika (och mycket intressanta) termin är över så är jag äntligen klar med gyminasiets alla kärnämnen.

Jag lovar, jag ska inte bli en sådan person som bara tjatar om skolan och är helt uppslukad i alla studier. Jag har fortfarande min fritid och den har jag i dag ägnat till Alva och Emma :) Men, så fort Emma åkt hem och Alva kommit i säng fick skolböckerna åka fram.
Nu tänkte jag ta en kvällsmacka och njuta av kvällen innan jag somnar. Jäsp!

Jag har förresten kommit på varför jag ogillar röda kläder så mycket. Ëller ja, inte bara röda kläder utan den röda färgen överlag. Varför, berättar jag nästa gång när jag har mer energi till det.

Back to school...

Då var man tillbaka i skolbänken. Konstigt nog tycker jag det är skönt. Det känns lite som om man vore på semester. Semester med tider att passa och semester som innehåller läxläsning dock.
Men semester. Antagligen beror det på alla obekvämma arbetstimmar jag jobbat under sommarn.Nu kommer man in i sina vardagsrutiner igen, vilket är super, både för mig och för Alva.

Jag hade sökt in till sju kurser men kom tyvärr bara in på fem då det var schemakollisioner. Men det ger mig tillfälle i akt att satsa mer på körkortets teori. Nu när jag läser teorin igen så inser jag hur mycket jag faktiskt redan kan. Tror det kommer gå jättebra när det närmar sig min uppskrivning...
Som med allt annat så känner jag hur jag växt upp och mognat. Nu är jag äntligen redo för körkortet och nu känner jag att jag kommer fullfölja det. Jag kommer ha mitt efterlängtade körkort inom ett års tid. Det är mitt mål i allafall :)

Nu har jag dagens middag i ugnen, Alva tittar på Teletubbies och darlingen min är på väg hit. Ikväll blir det soffmys och lite teoriplugg på det ;) Visst låter det underbart?

Har jag förresten sagt att jag har världens underbaraste flicka? Jag kan inte tänka mig en dag utan hennes leende, utan henne för den delen! Hon är helt klart den bästa i hela världen!! :) <3

Just wait...

Det är fakiskt okej att gråta. Det är okej att visa sig svag. Det är mänskligt att fela och det är inget fel med att behöva någons famn att gråta ut mot.
Jag försöker intala mig det. Det är vad jag säger till andra som är i behov. Men, där kom det tunga ordet fram igen "men". Varför följer jag inte mina egna råd? Varför skäms jag över att visa mig svag? Varför bet jag mig i läppen innan idag för att lyckas hålla masken? När jag innerst inne villa släppa allt och gråta ut mot din axel? Varför låter jag mig inte visa mig svag, i behov av stöd och tröst? Varför tillåter jag mig inte må uselt?
Varför tillåter jag mig inte visa mig sårad? Varför måste min mask vara så stark? Är där verkligen ingen som ser rakt igenom mig och kan säga åt mig att gråta ut? Att släppa allt? Eller ni kanske ser men orkar inte lyssna?
Jag är sårad. Jag känner mig missförstådd. Jag skulle kunna ses som ett offer men det är jag inte. Jag har varit offer förr. Offer för Demonen och jag vill aldrig mer känna så. Jag vill aldrig mer känna mig så maktlös.
Nej, jag är inget offer. Jag har bara varit mottaglig för hennes dumma ord. Jag har råkat sänka garden för henne och det utnyttjade hon. Jag känner mig värdelös delvis på grund av hennes ord och delvis på grund av mig själv som tillät mig att tro henne. Jag har blivit kränkt. Jag har blivit förföljd och jag har knäckts utav det. Men jag är inget offer. Aldrig mer ett offer. Aldrig.
Jag är knepig, jag vet. Jag är svag, jag vet och allt det stämmer, jouren är så mycket bättre utan mig,  intalar jag mig. Du knäckte mig, är du nöjd?
Här har du ditt bevis. Dina ord satte sig i min hjärna. Din förföljelse gjorde att dina ord började gro i mig. Du vann när jag trodde att jag verkligen var så värdelös som du sagt.
Du vann och jag förlorade, den omgången. Nästa är min att vinna.

Back on track

Man kan säga att jag hade en dålig vecka förra veckan. Jag hamnade i en lite av en kaotisk miniperiod med spöklika tankar… Jag tog väldigt många hastiga men också välbehövda beslut. Jag lät min magkänsla styra lite väl för mycket, kanske. Men nu är jag tillbaka i verkligheten. Nöjd och fullt belåten med min vardag och med min framtid.

Jag har halkat in på mitt senaste projekt, på ett bananskal flög jag in. Jag har återupptagit mina körkorts studier och hoppas nu på att jag kan lägga all den fritid jag har över, nu efter att jag avgått från Tjejjouren. För tänk om jag la all den energi jag lagt på jouren dessa år, på körkortet. Då borde jag ha det på nolltid ju! Kanske redan till jul? Men ja, jag ska väl kanske inte hoppas på för mycket, för nu har ju skolan också börjat för fullt. Det får ta den tid det tar helt enkelt. Svårare än så är det faktiskt inte. Eller hur?

Alvisen sover gott i sängen min och glassen står ute på spisen, så nu mina vänner ska jag njuta av kvällen tillsammans med särboen min. Det blir glass, kex, chokladsås och strössel! Mums, vad gott!

Ps. Grattis till lillstora Alexandra som firat sin första födelsedag idag. Hipp hipp hurra!! : )

Stadsparken

Jaja, det gör väl inget att ena bilden blev upp och ner? Orkade inte vända den först...
Jag och Alvisen har haft en riktig mysdag, bara vi två och det var UNDERBART!! <3
Det blev bland annat en tripp ner till Stadsparken där hon tvingade upp mig på klätterställningen så vi kunde åka kana ner, minst tio gånger!! Dunkade nog huvudet i alla pinnar tjugogånger+... men det var helt klart värt det! Sen skulle vi åka lite båt. Min lilla sessa! Visste ni att hon håller på att växa in i storlek 92? Det är helt galet vad fort tiden går.
Sen har vi dansat till Mamma Måd och andra sånger, ritat och lekt med dockorna.



Min kärlek till dig mitt barn, är det största möjliga! Du är BÄST! <3




ps. Måste nog säg att ni är snåla med kommentarerna ;(

Alva kan själv

Alva övar på att klä sig själv... Dock har hon inte riktigt förstått att man inte borde försöka med tio par byxor samtidigt! haha mitt lilla hjärta.
Har jag sagt att hon är den bästa i mitt liv? Det är sjukt hur mycket man kan älska en annan människa. Min kärlek till denna tös är ENORM!! <3

Visst ja. Mitt inte alls så långvariga projekt med Alvas del av sovrummet är nu klart. Vad tycks?

 Jag säger att jag inte bryr mig, men det gör jag.

Jag säger att jag inte tar åt mig, men det gör jag.

Jag säger att jag det är okej, men det är det inte.

Jag säger att jag är stark och orkar, men det gör jag inte.

Faktum är att gråtklumpen sitter alltid nära till hands.

Faktum är att jag är mycket känsligare än vad jag låter folk tro.

Att jag låter mina vänner luras av mitt eget ego gör mig till någon jag inte vill vara.

Jag är en bluff.

Lördagskväll

Det är lördagkväll och jag sitter ensam hemma. Alva är hos Daniel.
Jag skulle egentligen på tjejmiddag direkt efter jobbet men orken till att träffa alla älskade tjejkompisar fanns inte där...
Jag har istället tagit mig an mitt nästa projekt. Att finna den bästa möbleringen i mitt och Alvas sovrum. I takt med att hon växer, blir behovet allt större. Hon behöver mer yta. Jag har börjat fundera på om det är dags att lägga sängen på vinden och köpa en bäddsoffa. På så sätt försvinner en ytan på iallafall minst 80 centimter då min säng är 120 centimeter bred. Har du något tips på en skön bäddsoffa jag kan köpa?
Men sen slår tanken om orken ner i mig. Kommer jag verkligen orka bädda sängen varje dag? Eller kommer den förbli obäddad under veckorna och Alva tvingas leka på den lílla yta hon redan har? Är det då lönt att konka ut sängen och konka in en bäddsoffa? Vi bor i en liten tvåa på ynka 48kvm2. Den är dumt planerad med stor hall och nästan inget till kök. Men den duger. Den är billig och den hjälper mig spara. Jag sparar till körkortet. Mitt nästan, precis ändrade långsiktiga mål är att ha körkortet fixat till i allafall vintern 2012... I januari, detta året var målet att ha det fixat till årets första snö lägger sig. Det var ett dumt mål. Aldrig att jag hinner dit. Orken till att öppna de tråkiga böckerna är verkligen inte stor...
Men men, nu med lite mat i magen ska jag återgå till mitt projekt.

Hoppas alla ni där ute får en minnesvärd och bra lördag :)

/ E

Jag är tillbaka

En bra tomhet har slagit sig in i mig. Det känns som om jag står naken framför er. Ensam och utan en susning om vad som händer här näst. Utan meriter och utan pågående projekt. Jag har lov trots allt arbete. 

Som jag skrev i mitt sista inlägg på Skånskan idag "nu känns det som rätt läge att återvända dit, nu när jag gått från Ordförande till Vice ordförande till ingenting i Tjejjouren i Eslöv. Ja, det stämmer. På grund av tidsbristen har jag sagt upp mitt medlemskap i Tjejjourens förening och valt att satsa mer på min familj och på min utbildning."

I samband med mitt utträde i Tjejjouren tackade jag nej till det förlängda kontrakt Skånskan skickat mig. Jag vill göra något nytt. Vad vet jag inte men jag vet att min tid som jourtjej är förbi. Jag har gjort det nu liksom jag har testat att blogga mer offentligen genom Skånskan. Nu är det dags att gå vidare och testa något annat. 

Jag är inte en sådan person som kan göra samma sak allt för länge. Jag måste ha variation. Kanske är det därför jag inte hittat mitt framtida yrke ännu, för att jag inte slagit mig till ro med mig själv. 

Men hur vet man egentligen vad man vill syssla med resten av livet? Hur vet man vem man ska spendera livet med, rent känslomässigt? Hur kan man känna av, om sådana långsiktiga saker? Är det ens magkänsla som ska styra? Eller är det förnuftet? Nä, nu ska jag inte spinna in mig i ett nät fullt av tankar.

Som avslutning på dagens inlägg vill jag säga: Det är skönt att vara tillbaka :) 

/ E

Lördagsmorgon

Godmorgon allesammans!!!
Hoppas ni haft en bättre natt än vad jag haft. Har sovit väldigt oroligt senaste dagarna och vaknat flera gånger... Någon som fortfarande sover och som verkar sovit supergott är lillstora Alvisen :)

Idag är det sista jobbedagen för denna vecka. Har jobbat mer än heltid. Har räknat ut att jag jobbat 65.5 timmar på åtta dagar varav 50 timmar varit måndag-idag.
Imorgon är jag ÄNTLIGEN LEDIG (!!) och sen blir det både jobb nio timmar och inskolning av Alva på måndag. Är ledig både onsdag och fredag nästa vecka och jag kan berätta att jag LÄNGTAR dit :)

Nä usch, jag som tycker att det är sååå tråkigt att läsa om hur många timmar den och den har jobbat hit och dit känner att jag bärjat bli likadan... Har mitt bloggande blivit sämre på grund att mitt jobb/skola snack/"skryt" ? Säg ifrån så lovar jag att försöka bättra mig :)

Nu ska jag orka mig upp och försöka njuta lite av morgonen innan det är dags för jobb. Jag ligger ju fortfarande i sängen med min superfina sovtröja!!
Tröjan har Eleonores pappa sponsrat jouren med (Nordqvist spettkaksbageri) och trots det mindre tryckfelet med bindestrecket så är den supermysig!!

Peace out! /E