God kväll allesammans!
Imorgon är det ungdomsmässan i Eslöv (På medborgarhuset kl. 9.00-16.00) och mitt bord är klart :)
Mitt bord står inte mitt i smeten utan nere vid baren längst in mot ett hörn. Mellan baren och toaletterna för att vara med exakt, så det är bara till att komma ner och hälsa och ta in er massa information :) Emma min underbara vän kommer till att stå där med mig vilket jag är oerhört glad för. För visst blir dagen bättre med en nära vän vid sin sida?

Blev förresten rånad i dag. Av APOTEKET!.. Gick upp till min läkare idag för att få svaren på mina prover och det slutade med en kostnad på 560kr för medicin. Mindre skoj måste ja ju säg! Så man får ju bara hoppas på att de 6tabletterna jag dagligen ska ta i en vackas tid hjälper. Visst ja! Det är för mitt magsår..
Men nej nu kallar böckerna igen. Sitter just nu hemma hos älsklingen som är inne i sovrummet och nattar sötnosen.

Imorgon är det Valbog och det kommer vara grillning hemma hos mig på kvällen men jag lovar att lägga upp bilder på både valborgskvällen och ungdomsmässan innan helgen är slut.
Gå förresten gärna in och kolla bilderna på min bilddagbok: 890212 :)
Men nej nu gäller det att läsa böcker som "Vadå feminist", "slå tillbaka" och "Hur mäns sexuella våld påverkar kvinnors hälsa" Men hoppas ni får en trevlig kväll i allafall och glöm inte ungdomsmässan i morgon :)

/Eviie

Tänkte låta er få ta del av en text jag skrev strax efter att jag lämnat Demonen. En text med blandade känslor, skriven som om jag fortfarande var vid hans sida men samtidigt inte.

"A candle lit daily
I light a candle in hopes of forgetting, move on and hopefully some time to forgive.
I'm trying to reach into my deepest memories, but everything is blank.
I feel like I no longer exist in my own body. I can not decide about my memories
I can not decide anything. I feel like I´m losing my body to another, not human, An Demon.
I want to be able to decide upon my own body, my senses and my soul.
All I want is to be real.
I light a candle in hope of guidance out of this dark tunnel to a future, a life there I can be safe."

God morgon världen!

Visst är det helt underbart att när man legat vaken halva natten pga vädret så måste man ändå upp tidigt och ta det förbaskade tåget för att inte komma för sent. ...
Hmm ... Jo nu är det tisdag men det känns som onsdag .. Undra varför ..
Kanske för att jag ska sova hos min älskling på onsdag och vill ha han nära mig redan nu ..
Men nej nu måste jag packa väskan för att sedan bära den till stationen, sitta på tåget 40minuter för att sedan ta bussen bort till skolan. Ja jag kommer sova under resan för jag är så förbaskat trött! Men men ... hoppas vädret blir fint denna natten!
För att förstå min natt så läs inlägget förre detta. Kram

Tack för att ni läser och kommentera gärna.

/ Eviie

Ryser till av rädsla.

För bara några timmar sedan skrev jag ett inlägg om hur man inte kunde annat än älska det underbara vårvädret.
Nu tar jag tillbaka det. Här hemma i Stehag har det regnat,åskat och blixtrat för fullt och jag är livrädd för det vädret.
Jag hade gått och lagt mig en halvtimme innan åskvädret drog igång och redan efter första blixten drog jag ut alla el kontakter i mitt sovrum och gömde mig under täcket...

Så nu ligger jag här i min säng (fortfarande utan ström) och kan inte somna trots att det är över en halvtimme sen vädret försvann härifrån...
Illamående och rädd..

Men för att komma på andra tankar (kanske inte dem bästa) men så när jag satt på Grappa med Emma och Stephanie och hade hur mysigt som helst gick Demonen förbi.
Han såg mig och jag såg honom.
Och det var en känsla som for genom min kropp som jag är extremt ovan vid.
Jag var inte rädd för honom. Jag kände ingenting för honom.
Kanske var det för att mina vänner satt där med mig, kanske för att min rädsla försvunnit för honom. Vad tror ni där ute?
Men just att jag såg honom .. Han var sig absolut inte sig lik. Mina två vänner kunde knappt tro att det var han och kanske hade inte jag heller gjort det om jag inte känt igen hans ögon, hans läppar, hans blick...

Så min dag bjöd på två oroliga händelser. Oväder och en blick med Demonen.
Men men ... Nu tänkte jag sätta igång en film och förhoppningsvis somna till den dvs innan mitt datorbatteri dör.
Men hoppas att alla ni där hemma sover gott i era sängar och sluppit ljudet från åskan .

Tack för ni läser och kommentera gärna

Ps. Vad tycker ni om min blogg? Ds.

/Eviie

You gotta love it.

Vilket underbart väder vi har fått här nere i Skåne nu :) You can just love it!

Helgen har varit helt underbar, ja hela förra veckan var underbar.
Mys veckan med vännerna och så blev det förstås utgång med tjejerna; Emma och Stephanie.
Är jätte glad att vi tre lyckades finna en väg tillbaka till varandra.
Och detta är varit ett bevis på att jag kan göra flera saker samtidigt. I ett tidigare inlägg har jag skrivit att jag inte trodde mig klara av både bearbetningen med D och att låta mig och Stephanie förlåta varandra. Och jag lyckades. Jag förlät Steffi.
Så i lördes tog vi tre en tur ner till B2 i Eslöv och firade vår ny funna vänskap kan man väl säg.
Vi skålade för den kommande framtiden och vi lade allt gammalt groll bakom oss och lät det försvinna med det förflutna. Underbart

Och nu är det ny vecka igen. Och snart Valborg.

Tänkte även lägga ut lite "smygreklam" inför valborg. Det är ju den årliga ungdomsmässan i Eslöv på Medborgarhuset! Och självklart kommer jag finnas där vid ett bord - Tjejjouren så klart :) Mässan kommer hålla på mellan 9.00 - 16.00 så det är bara till att dyka upp och kolla läget.
Där kommer finnas allt från bord som mitt till teater, tävlingar och mycket mer, så ta er tid för en timme och kom dit :)

Men nej nu är klockan mycket och jag har precis kommit hem från skolan men snart är det dags för mig att bege mig till Eslöv för en fika med tjejerna.
Men som sagt vädert är underbart and you gotta love it! <3

/ Eviie

What else to say?

Innan min tid med Demonen sökte jag efter bekräftelse på att jag var vacker, betydelsefull och helt enkelt värd något i andras ögon.
Men allt det tog han bort.
Så efter min tid med honom sökte jag fortfarande efter bekräftelse men inte på samma sätt.
Nu ville jag ha bekräftelse för att jag var oduglig, klumpig, korkad och helt värdelös. Så som jag ofta var i hans ögon ...

Fika med Emma idag, längtar! Wiie :)
Har förresten funderat på att ändra om min blogg helt och hållet. Vad tycker ni om det? Har ni några tips och idéer? Vet ni även hur man lägger upp videoklipp här på bloggen? Kram

/Eviie

Tisdag.

Ja då var det tisdag vilket innebär en ny dag med nya utmaningar.
Nu sitter jag på jobbet och ville bara säga god morgon till alla er där ute :)

/Eviie

Hemligheter som är på väg att komma fram ...

Har nästan precis kommit hem från Eslöv.
Har varit på föreläsning på mötesplatsen om Välmående. Eller rättare sagt om att man kan må dåligt och klara av att ta sig upp till den så kallade friskheten.
Det var två unga kvinnor som höll i förläsningen och dem var jätte duktiga och riktigt starka som klarade av att lämna ut sitt förflutna till okända personer.

Under tiden jag satt där och lyssnade på deras livserfarenheter slog det mig.
Jag har själv varit destruktiv mot mig själv. Hatat mig själv och bestraffat mig själv.
Både under tiden med Demonen och efter tiden med honom.
Under tiden med Demonen kunde jag låsa in mig på toaletten dra ett rakblad mot min handled.
Aldrig djupt. Men nätt..
Sen efter tiden med honom kunde jag gömma mig under min kudde och slå mig själv med knutna nävar för att straffa mig själv. Mestadels för att straffa mig för att jag anmält killen jag en gång i tiden älskat. För er som inte visste så gömde jag alltid mitt ansikte under kudden då Demonen slog mig i sängen. Bara för att få skydd och dämpa den smärtan han orsakade.
Jag saknade den smärtan efter att jag lämnat honom. Jag straffade mig själv.
Hur jag kom ut från den onda cirkeln vet jag inte riktigt Kanske var det kärleken till min familj och vänner som drog mig ur min självbestraffning. Kanske var det vetenskapen om att det han gjort mot mig var fel. Riktigt fel.
Än i dag kan jag sakna slagen, kontrollen. Men när de tankarna smyger sig in i mig hittar jag alltid något annat att göra. Ibland låter jag mig gråta, ibland skriver jag av mig och i bland så storstädar jag.

Minnesbilder från tiden med honom har börjat ploppa upp i mitt huvud allt mer, allt oftare. Händelser jag förträngt. Händelser jag bli skrämd av att se. Händelser jag inte vet om det stämmer eller ej. Det är skrämmande. Ovissheten.

Under föreläsningen berättade dem att man gärna jämför sig med andra.
"Hon har skurit sig mer, därför mår hon sämre än mig"
"Hennes kille sköt henne i benet därför mår hon sämre än mig."
"Hon hade det värre, därför har jag ingen rätt till att må som jag gör"
"Hon har mått dåligt i fem år, jag har bara mått dåligt i två. Därför mår hon sämre"
Och det stämmer. Man jämför sig med dem som varit i liknande situationer som en själv. Jag gjorde det. Jag gjorde det väldigt mycket förr och kan göra det än idag. Men en sak har jag lyckas komma underfund med. Det kvittar vem som skär sig mest och vems kille som misshandlade mer än den andras. Allt handlar om sig själv. Hur mycket man tål. Hur stark man varit.
När jag först anmälde min Demon var jag inte redo för att prata om det så jag hoppade in i en utav Kriscentrums grupp där vi var flera kvinnor som lyckas komma ut ur ett destruktivt förhållande. Agnetha (Hon jag går hos idag) avrådde mig från att hoppa in i gruppen för hon såg att jag inte var fullt stabil till att klara av det. Hon hade rätt men jag struntade i vad hon sa. Jag trodde att jag skulle läkas snabbare genom att vara i en grupp. Under mitt första möte började jag tillsammans med en annan tjej. Gruppen hade redan funnits i några månader och vi var sist in. Kvinnorna i gruppen hade redan hittat varandra och jag kände mig utanför direkt. Helt utan anledning. När jag fick höra om deras berättelser kunde jag inte förstå vad jag gjorde där.
Jag hade inte varit med om de saker dem hade varit med om. Deras var tio gånger, nej hundra gånger värre än mina upplevelser. Det intalade jag mig. Jag stannade i gruppen under tre möten. Jag satt i princip tyst under varje träff vi hade. För efter första gången jag var med under ett möte så kände jag mig usel. Jag kände att jag inte hade någon rätt till att må som jag gjorde. Och det var fel. För en sak har jag lärt mig. Mina känslor och tankar har betydelse. Det stämde att jag inte upplevt de dem gjort, men dem hade inte upplevt allt som jag gjort heller.
Deras livserfarenhet finns fortfarande kvar inom mig, i min hjärna trots att det gått två år.
Jag hoppade av allt som hade med Kriscentrum att göra när jag gick ut ur gruppen och stängde inne allt som jag kände för Demonen, all hat, all kärlek, allt frågor och alla tankar. Jag ville inte känna för jag hade ingen rätt till att känna. Så jag straffade mig.
Med slag, med tvångstankar. Jag straffade mig genom att låta alla ord han sagt till mig upprepa sig om och om igen, dygnet runt. Och för att dämpa min ångest och smärtan som stack i mitt bröst tog jag till alkohol och umgänge med andra män. Män som jag döljde. Män som jag triumferade mig med. För istället för att låta mig bli utnyttjade så utnyttjade jag dem. Men slagen fattades, våldtäkterna fattades så jag straffade mig i min ensamhet med slag mot mitt huvud gömt under kudden. Det var min närhet till honom. Demonen. Trots att han var borta från mig rent fysiskt så bodde han i mig psykiskt. En Demon som flög runder i huvudet på mig men ord som "Du är vädrelös, äcklig, ful. Ingen vill ha dig, din Hora"
Ord som fick mig till att känna mig ännu mer värdelös än vad jag redan var.
Men på något sätt kom jag bort från allt det där, alkoholen och männen.
Och nu två år senare är jag tillbaka. Men just för att jag insett att med mina upplevelse har jag lika mycket rätt till att känna. Lika mycket rätt till att få hjälp att hantera som de kvinnorna hade i gruppen. Jag var en av dem men samtidigt inte.
Jag var inte redo. Jag insåg inte att bara för att jag inte varit med om just det som de varit med om så är jag ändå lika mycket värd. Jag insåg inte det förrän Daniel - min räddare - kom in i bilden och visade mig vad kärlek är.
Trots att han visste så lite om mitt förflutna och vet lite om det så fick han mig att inse att jag är lika mycket värd som alla andra. Han fick mig bort från alla dumma tankar som följt mig i så många år. Han fick mig helt ärligt att växa upp och se verkligheten ur andra ögon. Han fick mig till att vilja kämpa mot Demonen. Han gav och ger mig kraften till det.
Det är tack vare honom som jag börjat bearbeta det som hänt mig. Han fick mig till att tillåta mig att gråta, att visa, att känna.
Och det är jag evigt tacksam över.
Det jag vill ha ut av detta är just att det kvittar vad man varit med om, alla är vi lika mycket värda. Alla har vi lika mycket rätt till frihet. Till att känna och till att må bra.

Allt detta jag precis skrivit var svårt för mig att skriva ner men ändå gick det så enkelt. Erkännande om hur jag straffade mig själv och hur jag innerligt hatade mig själv är svårt att förstå just nu. Men det är känslor som måste ut.

Till viktig och förhoppningsvis nödvändig fakta till er där ute.
Fick med lite telefonnummer som kan vara bra att ha. Man kan ringa dit oavsett vad det handlar om. Ibland kan det vara lättare att prata med någon man varken känner eller kan se än att prata med en vän, familjemedlem eller kurator öga mot öga. Har även lagt till några nummer längst ner på listan. Oavsett var man är, hur man känner sig inombords så tänk på en sak. Vi är aldrig ensamma.

Jourhavande kompis: 020-222 444 (Syns inte på din telefonräkning)
Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80
Jourhavande präst: 112
Jourhavande kurator i Stockholm: 08-702 14 80 eller 112
Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60 (Syns inte på din telefonräkning)
Bris: 020-0230230 ( Syns inte på fin telefonräkning)
Bris vuxentelefon - om barn: 077-150 50 50
Tjejjouren i Lund: 020-510 150 (Torsdagar 19.00-22.00)
Tjejjouren i Malmö: 020-510 150 (Måndag - Onsdag 19.00-22.00)
Kriscentrum för kvinnor: 046-35 50 71


Sköt om er allesammans.
Tack för att ni läser och kommentera gärna.

/ Eviie

Äntligen helg!

Veckan har varit upp och ner men ändå väldigt bra.
Blev dock ingen kväll med tjejjouren på Vagina-afton igår då jag blev inkallad på jobb.
Jobb, jobb, jobb... Bara massa jobb. Har inte varit engagerad i tjejjouren på hur länge som helst känns det som, tråkigt men så blir det när man haft fullt upp på annat håll...

Fick ett trevligt besked från Skurups Folkhögskola idag and guess what!
Lördagen den 16 Maj ska jag Evelina Långström in för ett intagningsprov på journalistiklinjen!
Jag som hade trott att det var helt uteslutet att jag ens skulle få komma till intagningsprov :)
Har dock redan valt Frisör och tackat ja till den platsen men man kan väl åka och göra provet och sedan bestämma sig fullt ut?

Idag är det fredag och dem är alltid lika efterlängtade. Dagen bjöd på viss ledighet. Klev dock upp klockan sex i morse och förbredde mig för jobb, gick till stationen och skulle ta tåget in till Malmö när jag fick veta att jag inte behövde komma in. Mindre trevligt. ..
Men när jag ändå var pigg och vaken följde jag med min äldre syster till veterinären för att hennes katt fått urinvägs inflammation. Stackaren. Och trots att man inte gjort något speciellt idag blev man 700kr fattigare. Blev att jag fick lägga ut för veterinär kostnaderna. Skoj va?

Senare tog man tåget in till Eslöv och avnjöt några timmar hemma hos älsklingen och bara mös med honom och hans lilla son :) Alltid lika skoj.
Och nu sitter jag hemma och väntar på ett samtal från jobbet; om jag behöver rycka in några timmar eller ej.
Men nu när jag ändå är hemma så tänkte jag fixa allt pappersjobb inför min slutproduktion. Har någon något förslag på vad man ska göra? För just nu står det helt tomt i mitt huvud. Har funderar på några dokumentärer men även på att skriva en kort bok. Vad tycker ni? Ge mig tips!
Haha.

Imorgon blir det en tur in till Malmö för att gå på Malmömässan med Daniel och Jonathan. Ja, jag vet. Vi var på Elmia mässan förra helgen så borde jag inte fått nog av alla bilar nu ett tag framöver? Nej tydligen inte. Biljetterna blir dock betydligt billigare denna gången då Jörgen hade fixat två biljetter till oss. Tack så mycket :)

Men men, nu blir det dags att brainstorma !
Ha det bra allesammans :)
Tack för att ni läser och kommentera gärna.

"Alla gör vi felaktiga och ogenomtänkta val i våra liv. Det viktigaste är att vi förlåter oss själva för att vi valde som vi gjorde och att vi lär av våra misstag" - Mia Törnblom

/ Eviie

Just nu...

Just nu kan jag inte låta mina tankar glida förbi de dagarna, de stunderna. Dåtiden.
Tiden med honom, min Demon.

Hur förklarar man en demon utan att det ska låta fel?

Han var vildare/värre än andras men samtidigt mildare än andras.
Fall man säger som så. Att jag har varit vilse i världen så långt som jag kan minnas och han gav mig det. Han gav mig den stora kunskapen om att jag måste förändras och bli hel och sluta vara så vilse men inte förrän nu, år senare mitt liv med honom, Demonen.

Under tiden med honom jämförde jag mig ofta med en myra. Lätt att krossa och sopa under mattan. Jag var värdelös. Jag stod vid hans sida tyst som en mus, liten som en myra helt utan krafter. Det var jag.
Han fick mig till att känna mig speciell, vacker och unik men allt det kunde han svepa bort med ett kast. Jag var ful, äcklig, tjock och allt ifrån vacker, unik och speciell.
Ett litet oskyldigt ord som hejdå kunde sänka mig.
De tre orden "Jag älskar dig" levde jag efter. Han älskade mig och hur kunde jag då inte älska honom? Det måste jag, det skulle jag. Jag skulle rätta mig efter honom och jag gjorde det.
Han var min värld och jag var hans slav.

Alla sömnlösa nätter som jag gömde mig bakom min kudde, alla slag, alla ord det har slagit rot i mig och hur mycket jag än gräver för att få bort rötterna så går det inte. Dem vill inte försvinna. Jag kan inte längre sopa allt under mattan och förtränga allt. Jag måste bli stark tillsammans med den.

Ord som "Jag älskar henne, hon älskar mig. Hon förstår det bara inte" (Citat från Demonen själv i ett förhör hos polisen 2007) kunde sänka mig förr men inte nu, nej inte nu. Nu skrattar jag åt dem och inser hur sjuk min Demon verkligen var.
Alla slag, alla glåpord, all den tiden som gick åt för att krossa mig (och han lyckades för ett tag) var bara bevis på hur sjuk han var.

Men som sagt. Han var värre än andras och mildare än andras.
Hur kan man egentligen bedöma vems demon som var värst?
Alla är lika grymma, men alla på olika sätt. Förstår ni?

Idag har jag en sådan kraft inom mig, en sådan styrka att ingenting kan krossa mig. Idag är det en bra dag för bearbetning. Ja, idag är en bra dag.

/ Eviie

En hjärndöd Eviie för några minuter

Hjärnan sitter där den ska sitta. Tur det.
Kom hem från jobbet och öppnade upp min räkning från Telenor. 1077kr för ett kort som jag inte ens använder! Dem försökte få mig att betala 915kr för abonnemanget. Helt sjukt. Så jag ringde ju upp dem och det visade sig att dem räknat helt fel. Tur det.
Så nu kan jag väl inte skylla på att min hjärna sitter på fel plats när den tydligen sitter där den ska.

I går var min hjärna inte fullt användbar ett tag kan man väl mildast uttrycka det. Det blev inget jobbande igår då mamma ringde och berättade att jag skulle infinna mig i rätten som "vittne, huvudperson, offer" I don´t know. Så jag fick ta mig en tripp hem till Stehag i väntan på pappa som skulle följa med mig dit. Inget märkvärdigt. Det vanliga han kommer och vi åker. Men ett tydligt tecken på att min hjärna inte var i fullt bruk den dagen dvs, igår är att jag klev ur bilen i foppatofflerna! Haha. Kan ni tänka er mig kliva in i rätten i foppatoffler? Mina skor hade jag självklart lämnat hemma och foppa är ju såå sköna. Haha!
Nej jag klev inte in i rätten i foppa och nej jag tog inte pappas skor. Vi satte oss i all hast i bilen igen och körde till sko punkten där pappa betalade ett par nya skor till mig. Jag säger bara att det var riktigt tur att vi var en halvtimme tidigare till rätten haha.
Lycka i oturen :D

Sen hände det inte så mycket mer den dagen då även tjejjouren blev avbokad. Åt middag hemma hos älsklingen och sen åkte lilla Jonathan till sin mamma. Vi tog en tripp till mina kusiners hem och sedan åkte vi och la oss hemma hos mig. Alltid lika mysigt att nanna kudde vid Dannes sida.

Imorgon bjuder även på jobb och efter jobbet ska jag på möte på tjejjouren i Lund. Därefter ska vi någonstans i Lund på Vaginaafton. Ja, just det vaginaafton. Aftonen kommer hållas på café Athén i Lund klockan 18.00. Har dock ingen aning om var cafét ligger men det upptäcker man.
Så är det någon som är intresserad av att vara med på vagina afton dyk upp.

Men det var allt för mig denna timmen. Ha det bra allesammans! Kram

Tack för att ni läser och kommentera gärna

. / Eviie

Ny vecka

Dagens ord från Mia T: "Vi kan besluta oss för att ändra ett tidigare beslut"

Nu är loven slut och skola, jobb m.m. sätts igång igen. Med andra ord så är det en ny vecka med nya utmaningar.
Min första utmaning var att kliva upp ur sängen och min andra utmaning var att inte låta min dag bli försörd utav att min lillasyster snott min tunnika som jag tänkt ha på mig.
Men det är ingenting att hänga läpp över.
Så redan på en timme har jag klarat två utmaningar :)
Utöver mina små utmaningar hit och dit så bjuder dagen på en hel del skoj.
Ett morgonmöte hos Kriscentrum nu snart, jobb på Skandikon och Tjejjouren i Malmö i kväll.

Vi var förresten på Elmia i lördes och det hände en del saker som jag varken han visa i bild eller skriva i ord. Men skoj var det iallafall :) Fick med mig en sak därifrån som ett minne :D Nämligen en drömfångare. Håll tummarna på att den funkar!

Igår hade jag tre "kunder" varv en var inbokad haha! Så körde visst dropin stilen :P
Min slutproduktion börjar närma sig allt med och jag står fortfarande still .
Har ideér och har material men har ingen dator som fungerar fullt ut .
Denna har blivit seg av allt klippandet och i ljudet från min diktafon går inte in i macen.
På Pc är inte programet fullt installerat så får nog ringa Misho nu snart igen :P Har en månad på mig och det blir många timmars redigering i streck om mina datorer inte fixar nu snart ...
Någon som vet något om installering?

Men nu måste jag fixa det sista för tåget går snart!
Ha det bra allesammans! Kram

Tack för att ni läser och kommentera gärna :)

/ Eviie

Hoppar av glädje!

Dagens ord från Mia T: "Allt vi gör och allt vi är sprider sig som ringar på vattnet"

Igår hade jag som ni vet mitt antagningsprov för Svenska Frisörskolan och det gick hur bra som helst! Okej, får ge mig själv lite creed. Det gick galant för efter allting berättar Mikeal (rektorn) att det är inga tvivel om att jag är antagen! Så helt utan tvekan kom jag in på linjen!
Kan det bli bättre?!
Är så sjukt glad :) Hoppade nästan ut ur lokalen med massa glädjeskutt :)
Så till hösten börjar jag läsa Frisör igen.
Kommer ju självklart inte ge upp min journalist / författaredröm utan den kommer mer sättas på "hold" ett tag. Kommer skriva och redigera på min fridtid men det kommer bli dubbelt så mindre tid till det.

Utöver det så har jag nog inte så mycket mer att säg än att helgen bli fullspäckad den med.
Kalle kommer hit i kväll för att bli klippt. I morgon blir det ev. fika med Anela, påskmiddag hos min faster och Malmö på kvällen. På lördag åker jag, Danne, Emma och Andé upp till Elmie och stannar hela dagen.
Söndagen bjuder bara på tvätt och städning .. Men det är något som måste göras det med.
Men men.. nu ska jag faktiskt lägga mig i soffan och slappa för jag har ju trots allt lov :)

Idag är det förresten skärtorsdag och min farmor insisterar på att jag ska ta kvasten och flyga till Blåkulla. Någon mer som är på väg dit och som kan vägen?
Hoppas förresten att det kommer massa barn hit idag för igår var jag och Daniel och köpte massa godis till dem :) Min gata är ju full utav småbarn och då vill jag ju inte vara ensam om att skicka iväg dem med en slant eller så. Nej godis ska det va :)

Ha det bra allesammans och hörs vi inte innan så Glad påsk!
Tack för att ni läser och kommentera gärna :)

/ Eviie

Helgen!

Dagens ord från Mia: "Sanningen och våra egna åsikter kan ofta gå isär"
Så sant som det är sagt ..

Våren har äntligen kommit för att stanna och jag älskar det enormt mycket.
Då var det en ny vecka och helgen har varit fullspäckad med massa roligheter!
I fredes åkte min älskade familj upp till Norrland och jag spenderade dagen ute i solskenet med Emma :) Blev Booms glassbar, en tripp till trollsjön och sen en sväng hem till älsklingen.
Senare på kvällen kom Emma och André till Stehag och det blev tacos och bastu. Mysigt!
I lördes åkte jag, Emma och Danne till Ullared och shoppade loss. Fanns dock inte så mycket där men inskaffade mig en vårjacka, en tunika, ett par shorts och lite nya underkläder (:
Blev en snabb tripp och eftermiddagen/kvällen spenderade jag och älsklingen hemma och tog det lungt i värmen. Och igår, söndag tog vi det även lungt. Blev en tripp in till Eslöv för att göra det sista i Daniels lägenhet. God mat och senare kom Dixi och Tomas en sväng.
Det har utan tvekan varit den bästa helgen på länge. Tack !

Idag händer nog inte så mycket. Ska ha Jonathan lite senare när Daniel ska till tandläkaren. Sen kanske Mio skulle komma förbi och sen händer det inte så mycket mer än så.
Men till dagens stora nyhet!

På onsdag ska jag till Malmö för att göra ett antagningsprov till Svenska frisörskolans utbildning som startar till hösten. Så håll tummarna för mig allesammans!
Men nej nu ska jag fortsätta min morgon med att ta det lungt, för det är ju trots allt lov och jag jobbar bara en dag denna veckan. Helt underbart!
Sköt om er allesammans.

Tack för att ni läser och kommentera gärna.

/Eviie

Vad borde jag göra?

Dagens ord från Mia Törnblom: "Vad kan du göra för att utveckla din tro och tillit idag?"
Kommer hädanefter skriva in lite härliga citat från Mias bok "En härlig bok".

En gång i tiden hade jag en vän.
Det var min bästa vän och jag nästan levde för henne.
Vi var så stensäkra på att vår vänskap skulle finnas livet ut men det gjorde den inte.
Hon krossade mig och fick mig till att känna mig värdelös.
Nu har vi återigen tagit upp kontakten lite smått men vad vill jag egentligen?
Vi krossade varandra båda två. Tilliten för varandra försvann och går den att bygga upp på nytt eller är det för tidigt?
Det sägs och jag säger det ofta själv att alla är värda en andra chans.
Men nu vet jag inte fall jag ska bortse från mitt uttalande.
Självklart saknar jag henne varje dag men ingenting kommer någonsin bli densamma. Vi har växt upp till enskilda individer och vi har vårt liv på olika håll nu.
Är det ens lönt att försöka?
Förr ville jag inget hellre än att vara sams med henne och jag försökte och försökte men fick aldrig någon respons. Hon och hennes familj har det väldigt tufft nu med sorg men det var ingen anledning till att kasta ut mig ur sitt liv.
Jag tycker inte det.
Jag förstod då och förstår nu att hon sörjer och jag skulle aldrig någonsin kunna hålla det emot henne men hon lämnade mig.

Och det är mycket svårare för mig just nu att förlåta och kunna bli fullt sams med henne då jag håller på att försöka förlåta allt D gjorde mot mig. Det tar för mycket kraft från mig att förlåta två personer som krossade mig. Så jag vet inte vad jag ska göra, vad jag kan göra.

Jag kan sitta hemma i timmar och kolla på bilder från förr, bilder på henne och mig, och bara tänka mig tillbaka till den tiden men vad tjänar det egentligen till?
Tiden går inte att vrida tillbaka och ord som kommit ut ur min mun mot henne går heller inte att ta tillbaka. Gjort är gjort och sagt är sagt.
Jag vet att jag är extremt långsynt i detta fallet och rent av trög. Men jag vet inte vad jag vill.
Min hjärna vill så gärna förlåta och få allt att gå tillbaka till förr. Men det går inte.
Vad mitt hjärta säger vet jag inte.
Det enda jag vet är att vi var inte dem vänner vi trodde vi var.
Vi var inte ärliga, vi var rent av falska mot varandra. Falska vänner.
Går det att få allt äkta och bli sanna mot varandra eller är det för sent?

Jag vill inte förlåta och riskera att bli krossad igen.
Jag vill inte öppna mig för att riskera att bli bedragen.
Jag vill inte bli lurad.

Men jag vill kunna förlåta utan att bli krossad
Jag vill kunna öppna mig lite åtmistonde.
Jag vill kunna umgås utan att tänka onödiga tankar som: Tänk om.

Helt ärligt så har jag ingen aning om någonting just nu.
Det enda som krestar omkring i mitt huvud just nu är D. Och lite S.
D och drömmer. Vad betydde den?

Drömmen om den trasiga bilen och D som försöker laga den.
En röd bil och den var min.
Folk som kallades sig mina vänner "våra gemensamma" som svek.
Folk som han berättade för hur mycket han utnyttjade mig och att jag inte var värt ett skit.
Folk som skrattade och jag som stod tyst. Utan styrka att yttra mig.

Och om S. Hur ska jag göra? Förlåta eller låta tiden ha sin gång?

Åååh ! Jag orkar inte med allt detta just nu! Vi under ytan och bara försvinna bort några dagar för att rannsaka mig själv.

Men för att hoppa över till något helt annat och därför vilseleda mina tankar så är vädret helt underbart idag!
Ska snart ta tåget in till Eslöv för att avnjuta en milkshake på Booms glassbar med Emma :)
Ett säkert tecken på att våren är här är BOOMS! Och varje år är det lika gott :)
Har även sett två getingar eller det kanske var humlor (?) idag vilket även är underbart vårtecken :) Härliga väder och härliga dag!
Men nu måste jag ta tvätten igen och sen får jag ta mig till tåget :) Ha de bra allesammans!

/ Eviie

Dröm ..

Jag drömde om honom i natt. D.
Denna gången var vi tillsammans. Vi var ute och jag hörde hur han berättade för "våra gemensamma vänner" hur han utnyttjade mig.
Och jag lät det var. Han ägde mig och jag hade inget godkännande att öppna min mun och säga min menning. Helt cahanslös.
Han var min herre och jag var hans slav.
Det känns jätte konstigt att drömma om honom.
Vi stod vid en bil som hade försökte få igång. Bilen var min och det var snö ute.
Vad menas detta?
Det måste jag kolla upp men om det är någon som vet så berätta gärna :)

Min familj åkte till Norrland idag så nu har man huset själv i lite mer än en vecka.
Mommi komme iallafall på onsdag och stannar veckan ut. Ska bli skoj :)
Men nu får jag ta tvätten så vi hörs senare! Kram

En härlig dag

Var i går kväll och lyssnade på Mia Törnbloms föreläsning och det var så mycket bättre än man kunnat ana.
Man skrattade samtidigt som man tog in jätte viktig information. Hon har verkligen hittar ett sätt att nå ut till olika folkgrupper. Hon är så levande. Så glad.
Hennes tillstånd smittade självklart av sig på mig och för förlsta gången på länge mådde jag bra. Och det är ett tillstånd jag tänker stanna i.
Efter föreläsningen satte vi oss nere i restaurangen och jag satte igång med att intervjua henne och jag måste säg att hon är verkligen en härlig skit. haha.
Därefter satt vi och småpratade lite och kan ni tro det? Jag lärde henne två saker!
Nagttliga rättegångar och hur våldets cirkel fungerar. Jag Evelina Långström lärde Mia Törnbl0m något. Det är helt underbart.

I maj månad kommer Mia och Torkild att hålla en två dagars kurs i Malmö om hur man hittar sig själv. Jag kommer självklart att närvara där då allt detta verkligen fascinerar mig.
Vill ni har med information om kursen så tveka inte att lägga en kommentar.

Visst ja! Det är ju den 1 April idag! Och jag som är så dålig på att luras och alltid luras.
Jag och Daniel har förresten ett halvår idag och nej det är inget aprilskämt <3
Men nu ska fixa mig inför jobb. Får se fall man lyckas lura någon iår.
Berätta gärna om ni lyckas lurat någon eller själv blivit lurade.
Tack för att ni läser och kommentera gärna. Kram!

/ Eviie