Vad gör man om man bara vill ut?
tisdag 28 september 2010
Ett litet inlägg.
Alva ligger och sover förmiddag så jag tänkte passa på att skriva ett litet inlägg. Veckan har bara sprungit ifrån och ja, jag vet att jag lovat er en bild på min första tårta någonsin så här kommer den. Mobba den inte.
I födelsedagspresent fick han av mig och barnet ett fallskärmshopp! Hoppet blir av på onsdag, hihi!
Alva har hunnit bli hela 7 månader gammal och i lördags fick jag och älsklingen vår andra utekväll som föräldrar till världens underbaraste tjej! Så vi tog tillfälle i akt och passade på när det var krogsväng i stan. Mycket roligt måste jag säg!
Blev senare en tripp upp till Ullared under söndagen, typ så där halvt bakfull men trots det blev det en del fynd! Köpte till mig en jacka och några baslinnen. Till Alva 15 st plagg, allt utom en body i större storlekar, någon leksak som hon ska få i julklapp och till storebror Jonathan blev det en födelsedagspresent och en ny flaska - i bamse så klart! Så ja.. lite fynd blev det allt!
Slänger in några bilder från veckan som gått på min lilla prinsessa!
/ Eviie
måndag 20 september 2010
Hmm..
Livet är fan svårt. Inte att bara leva och vara utan att verkligen leva och inte misskänna sig. Beslut som ska tas och konsekenser hit och dit. FAN iockså!
Här händer det massor egentligen, mest inombords, men tyvärr inget jag varken känner eller vill låta er ta del av... just nu.
Helgen har i övrigt varit ganska fullspäckad som vanligt. Man har röstat för första gången, varit med och sett Daniel få sin första tatuering - vilket var hans 24års present från mig och närmsta vännerna - , bokat Daniels 25års present från mig och barnen - Fallskärmshopp! -, Sett Alva bada bastu för första gången och ja; mycket mycket mer!
Men men... Vi kan höras av lite senare. För nu blir det soffmys resten av kvällen!
Här händer det massor egentligen, mest inombords, men tyvärr inget jag varken känner eller vill låta er ta del av... just nu.
Helgen har i övrigt varit ganska fullspäckad som vanligt. Man har röstat för första gången, varit med och sett Daniel få sin första tatuering - vilket var hans 24års present från mig och närmsta vännerna - , bokat Daniels 25års present från mig och barnen - Fallskärmshopp! -, Sett Alva bada bastu för första gången och ja; mycket mycket mer!
Måste även passa på att säga grattis till Tina och Adam som fått bebis nummer två idag :) Jonathan har fått sin andra kusin! :) Hihi, Grattis, grattis!
Och när jag ändå är på G och skriver om bebisar hit och bebisar dit så kan jag passa på att berätta att det kanske inte enbart är Jonathans nya kusin som får denna dagen som födelsedag utan även Alvas nästkusin!
Ja ni läste rätt. Kim och Linda är just nu inne i Lund och väntar på bebis! :) Babyboom eller vad?
Men men... Vi kan höras av lite senare. För nu blir det soffmys resten av kvällen!
/ Eviie
onsdag 15 september 2010
15 september 2010
Jaha.. tyckte det var dags för ett nytt inlägg här men vad jag ska skriva vet jag inte riktigt.
Känner mig allmänt neråt idag, har tusen tankar och djupare funderingar som värgrar lämna mig i fred.
Tankar och funderingar kring framtiden, mitt och Daniels förhållande, min roll som mamma och jourtjej m.m..
Tråkiga och jobbiga tankar med andra ord.
Har nästan precis suttit och vräkt av mig i min privata dagbok och jag kan väl säga det - att var glad att ni slipper läsa det..
Men från det ena till det andra:
Tjejjouren går framåt som vanligt. Vi har ändrat jourtiderna till 18-20 i stället och hemsidan är förnyad. Gå gärna in och kolla på. www.eslov.tjejjouren.se. Vi söker även nya joursytrar, utb. 24okt och 31okt. Komma?
Anmäl dig på tjejjouren.eslov@roks.se :)
Nu ska jag klä och fixa mig, för snart bär det ner till stan en sväng med vännen Linda :) Där har ví en kvinna som kan muntra upp mig när jag mår som jag gör :) hihi . Tack för att du finns!!
Känner mig allmänt neråt idag, har tusen tankar och djupare funderingar som värgrar lämna mig i fred.
Tankar och funderingar kring framtiden, mitt och Daniels förhållande, min roll som mamma och jourtjej m.m..
Tråkiga och jobbiga tankar med andra ord.
Har nästan precis suttit och vräkt av mig i min privata dagbok och jag kan väl säga det - att var glad att ni slipper läsa det..
Men från det ena till det andra:
Tjejjouren går framåt som vanligt. Vi har ändrat jourtiderna till 18-20 i stället och hemsidan är förnyad. Gå gärna in och kolla på. www.eslov.tjejjouren.se. Vi söker även nya joursytrar, utb. 24okt och 31okt. Komma?
Anmäl dig på tjejjouren.eslov@roks.se :)
Nu ska jag klä och fixa mig, för snart bär det ner till stan en sväng med vännen Linda :) Där har ví en kvinna som kan muntra upp mig när jag mår som jag gör :) hihi . Tack för att du finns!!
/ Eviie
lördag 11 september 2010
Överraskningsfest
Som några av er läsare visste, så planerade jag, Gittan och Jörgen en överraskningsfest för Daniel som snart fyller 25. Den ägde rum igår och jag kan berätta att allt blev mer än lyckat! Han anade absolut ingenting trots att man bakat och försvunnit hemifrån... Linda och Daniel tittade ner under eftermiddagen och fick hålla han sysselsatt så att jag kunde smita och fixa i lokalen m.m..
Klockan halv sex befann jag mig hemma hos Gittan med båda barnen och såg till att dem kom ut till lokalen i Bosetorp. En timme senare ringde jag Daniel och gav han instruktioner på att hoppa i duschen och klä upp sig. Han sa självklart nej först eftersom vi har Jonathan denna helgen. Jag gav han en halvtimme till att bli klar. Sen skulle jag komma och hämta honom. Vi skulle på vad jag sa en romantisk dejt. Sju var jag hemma igen. Han var självfallet klar men ville absolut inte följa med. Han ville ju bara vara med Jonathan... Men efter många om och men fick jag på han ögonbindel och vår skjuts kom och hämtade. Ögonbindeln togs av när vi var framme i lokalen och gästerna sjöng "Vi gratuelrar". Å Jonathan stod självklart där och sjöng han med :) hihi.
Allt blev helt perfekt!!! :) Tack alla ni som varit med och gjort detta möjligt!
Slänger in lite bilder från en lyckad överraskningfest :)



Finns fler bilder på Facebook för er som är intresserade :)
Klockan halv sex befann jag mig hemma hos Gittan med båda barnen och såg till att dem kom ut till lokalen i Bosetorp. En timme senare ringde jag Daniel och gav han instruktioner på att hoppa i duschen och klä upp sig. Han sa självklart nej först eftersom vi har Jonathan denna helgen. Jag gav han en halvtimme till att bli klar. Sen skulle jag komma och hämta honom. Vi skulle på vad jag sa en romantisk dejt. Sju var jag hemma igen. Han var självfallet klar men ville absolut inte följa med. Han ville ju bara vara med Jonathan... Men efter många om och men fick jag på han ögonbindel och vår skjuts kom och hämtade. Ögonbindeln togs av när vi var framme i lokalen och gästerna sjöng "Vi gratuelrar". Å Jonathan stod självklart där och sjöng han med :) hihi.
Allt blev helt perfekt!!! :) Tack alla ni som varit med och gjort detta möjligt!
Slänger in lite bilder från en lyckad överraskningfest :)

Finns fler bilder på Facebook för er som är intresserade :)
Vad tycker ni om min nya frilla? / Eviie
torsdag 9 september 2010
Tidig morgon
Vaknade redan sju idag och efter många vridningar i sängen i hopp om att somna om, beslöt jag mig för att gå upp. Alva ligger fortfarande kvar och sover så gott - tur är väl det, att någon kan sova.
Vet inte vad det är med henne riktigt men denna veckan har hon vaknat flera gånger extra om nätterna.. Kanske är det tanden som spökar?
Har tagit morgontiden till att baka och plugga, vilket behövdes. Har gått igenom de anteckningar jag tog på bemötandeutbildningen förra månaden i Stockholm, läst dokumentet dem i efterhand skickat och valt ut vilka övningar jag ska ha när det är dags. Är nämligen så att vi bjudit in även Lund och Malmös tjejjourer till att delta i vår interna utbildning i bemötande, så nerverna är redan på gång och skakar lite trots att det är två veckor dit! !!!
Idag är det tid hos frisören, så blir det lugg eller inte? Det återstår att se. Funderar dock på att klippa det kort... Och direkt efter att man varit och blivit fin i håret blötas det ner pga. babysimet. Så ännu en förkylning lär väl brytas ut imorgon?
Men men... jag läggwr ut en bild på nya frillan senare :) tihi.
Vet inte vad det är med henne riktigt men denna veckan har hon vaknat flera gånger extra om nätterna.. Kanske är det tanden som spökar?
Har tagit morgontiden till att baka och plugga, vilket behövdes. Har gått igenom de anteckningar jag tog på bemötandeutbildningen förra månaden i Stockholm, läst dokumentet dem i efterhand skickat och valt ut vilka övningar jag ska ha när det är dags. Är nämligen så att vi bjudit in även Lund och Malmös tjejjourer till att delta i vår interna utbildning i bemötande, så nerverna är redan på gång och skakar lite trots att det är två veckor dit! !!!
Idag är det tid hos frisören, så blir det lugg eller inte? Det återstår att se. Funderar dock på att klippa det kort... Och direkt efter att man varit och blivit fin i håret blötas det ner pga. babysimet. Så ännu en förkylning lär väl brytas ut imorgon?
Men men... jag läggwr ut en bild på nya frillan senare :) tihi.
/ Eviie
måndag 6 september 2010
Äntligen är ordet fritt!
Varje gång jag mår dåligt som kommer tanken "Kan jag inte stöta på Demonen så att jag kan få ge igen för allt han gjort mig?" och tanken stannar då inte där, utan min fantasi utvecklar tanken och det hela blir till en fullt levande handlig - i tanken förstås.
Det börjar alltid samma och det slutar desto värre alltid på samma vis...
Jag stöter på han: på stan eller där jag just nu befinner mig i verkligheten, han kommer fram till mig och jag ber han fara åt helvetet. Säger att jag inte är rädd för honom längre, han har ingen makt över mig mer. Han slår ett slag, jag slår flera. Han slår sista slagen, jag ligger halvt ihjäl slagen på gatan och folk runt omkring vågar inte ingripa...
Alltid att jag förlorar, hur mycket jag än vrider och vänder på tanken efterhand så förlorar jag alltid första omgången. För hur kan jag vinna en fight jag aldrig tidigare vunnit? Hur kan man -jag- då ändra det som redan står skrivet?
Jag vann öven honom på ett helt annat plan, en säkrare väg. Men inte på "gatuvis" och det lär jag nog aldrig göra heller... Men vet du vad? Jag bryr mig faktiskt inte. Han är kanske starkare än mig, men jag är fan så mycket smartare än vad han var då, antagligen är idag och kommer någonsin vara!!! THAT´S POWER!! Den inre styrkan!
Tankar som dessa kommer ständigt till mig när jag mår dåligt och varenda gång jag sattit mig ner för att blogga om det så har det försvunnit men nu när jag idag mår prima så känner jag kraften i mig till att skriva det.
Äntligen är ordet fritt!
Det börjar alltid samma och det slutar desto värre alltid på samma vis...
Jag stöter på han: på stan eller där jag just nu befinner mig i verkligheten, han kommer fram till mig och jag ber han fara åt helvetet. Säger att jag inte är rädd för honom längre, han har ingen makt över mig mer. Han slår ett slag, jag slår flera. Han slår sista slagen, jag ligger halvt ihjäl slagen på gatan och folk runt omkring vågar inte ingripa...
Alltid att jag förlorar, hur mycket jag än vrider och vänder på tanken efterhand så förlorar jag alltid första omgången. För hur kan jag vinna en fight jag aldrig tidigare vunnit? Hur kan man -jag- då ändra det som redan står skrivet?
Jag vann öven honom på ett helt annat plan, en säkrare väg. Men inte på "gatuvis" och det lär jag nog aldrig göra heller... Men vet du vad? Jag bryr mig faktiskt inte. Han är kanske starkare än mig, men jag är fan så mycket smartare än vad han var då, antagligen är idag och kommer någonsin vara!!! THAT´S POWER!! Den inre styrkan!
Tankar som dessa kommer ständigt till mig när jag mår dåligt och varenda gång jag sattit mig ner för att blogga om det så har det försvunnit men nu när jag idag mår prima så känner jag kraften i mig till att skriva det.
Äntligen är ordet fritt!
/ Eviie
Öppen som en bok
Drömde om att Daniel lämnade mig i natt och den drömmen gjorde susen för mig. Vaknade upp med ett helt annat synsett, något jag inte sett på länge.
Slängde snabbt iväg ett sms till han med ord som "jag älskar dig super duper dunder mycket." Rädslan över att förlora honom försvann snabbt när man fick ett glatt samtal från han någon minut senare. Me loove you loong time!
Anledningen till att jag berättar detta för en nu är för att jag känner mig redo, mer öppen än förr. Grejen är den att vårt förhållande är precis som alla andras, inte helt perfekt. Och senaste tiden har vi fått genomgå en hel del prövningar - dem säger ju att första året (med barn) är tuffast och vi har ju faktiskt haft ett rent helvete om man säger så. Vi har mer eller mindre haft två barn - skillnaden mellan mig och Daniel på de olika faserna/åldrarna på barnen, en boendeutredning på Jonathan och jouren som tagit upp för mycket tid emellan oss. Och detta har gjort att jag mer eller mindre sjunikt in i mig själv och haft svårt för att öppna upp mig. Jag har brett på mitt falska leende och visat folk runt omkring oss att vi har det bra, att jag mår bra och att vara hemma med Alva är det bästa som någonsin hänt mig, att det är lätt. Men det är det inte, och det har inte varit det. Missförstå mig inte nu, Alva är det bästa som hänt mig, men innan jag fick beskedet om att jag var gravid med henne så var jag faktiskt en arbetsmyra, narkoman och hade fyra till fem olika jobb i månaden. Servering och kontorsjobb samtidigt och hade även skola på det. Och nu är jag hemma vilken har burit med sig många många tankar och funderingar på livet, vårt förhållande och vår framtid tillsammans. Så jag tog och bröt i hop på 2månaderskontrollen med Alva uppe på bvc. Hon tipsade mig liktväl en vän gjort till mig om Västanvinden. Västanvinden var då något jag absolut inte kunde tänka mig att gå till, för hur skulle det se ut? Att Tjejjourens orförande springer till en psykolog vid jämna mellanrum? Det kunde väl ändå inte vara fullt acceptabelt? Skammen kom snabbt och tog en plats inom mig vilket gjorde att jag kände mig mer och mer som en stor fet BLUFF när det kom till jourarbetet. Men tacka gudarna så kom förnuftet tillbaka till mig med räddande tankar som "Hur kan jag hjälpa någon annan om jag själv inte mår bra?" Det går ju bara inte! Så nu har jag gått där i snart två månder och det funkar faktiskt för mig. Jag öppnar upp mig mer och mer för varje möte med psykologen och jag ser lättare nu problemet i vårt förhållande - både min och Daniels brist på att öppna upp oss. Något vi kunde göra förr innan allt jag nämnt kom emellan oss.
Men nu känner jag att vi är på väg att helas igen, som ett par och som egna individer. Nu när det är öppnat och tvättat så kan vårt sår äntligen påbörjas sin process till att läkas.
Jag känner mig kvinnlig, vacker, åtråvärd och älskad igen. Och framför allt, jag vågar ta för mig igen! Nu är jag som lyckligast. :)
Me happy! / Eviie
fredag 3 september 2010
Allt på en o samma gång!
Har så mycket tankar som flyger runder där inne men för varje gång jag sätter mig ner och ska skriva ner dem, öppna upp mig så blir allt blankt. Inget tycks vilja förvandlas till skriftligt, läsande ord....
Men för att strunta i mina tankar och mina känslor för ännu en gång så kan jag ta och berätta att Alva haft sin första namnsdag nu idag och igår deltog vi på vårt första babysim :) Jag kan stolt berätta att min lilla prinsessa trivdes glatt i vattnet tillsammans med de andra bebisarna. :) Och ännu en stor sak har hänt denna vecka: Alva har fått sin första tand! Den kom igenom gomen igår :)
Är dunder förkyld och jag hatar verkligen det!! Mitt humör går verkligen neråt utav denna förbaskade förkylning. Näsan är ständigt tät och om inte så rinner den, tröttheten hänger över mig tillsammans med irretationen över att jag tillåtit mig till att bli förkyld. Och alla förbaskade tankar och känslor som jag inte kan förmå mig till att släppa taget om, låta skrivas ut gör att jag bara vill sjunka ner under jorden och gråta. Skrika och gråta i timmar, om inte dagar....
AAAAAAAAAAah! Jag behöver fan min psykolog nu!!!!!!
/ Eviie
torsdag 2 september 2010
Lugg eller inte?
Nu har jag äntligen bokat tid hos firsören! Så nu finns där bara ett beslut som ska tas. Lugg eller inte lugg?
Varje gång jag klipper lugg så ångrar jag mig nästan direkt och resultatet utav lugg slutar med klämmor - i massor! Och nu har tanken ännu en gång slagit mig "ska jag klippa lugg?"..
Frågade Daniel igår om vad han tycker, vilket är jag snyggast i sa jag. Han kunde inte svara på detta då han tycker att jag är snygg iallt :P Tur är väl de? haha..
Så nu frågar jag er, mina kära och trogna läsare - Vilket passar jag bäst i?

Eller ska jag låta det vara som jag har det?
Varje gång jag klipper lugg så ångrar jag mig nästan direkt och resultatet utav lugg slutar med klämmor - i massor! Och nu har tanken ännu en gång slagit mig "ska jag klippa lugg?"..
Frågade Daniel igår om vad han tycker, vilket är jag snyggast i sa jag. Han kunde inte svara på detta då han tycker att jag är snygg iallt :P Tur är väl de? haha..
Så nu frågar jag er, mina kära och trogna läsare - Vilket passar jag bäst i?

Eller ska jag låta det vara som jag har det?
VAD TYCKER NI?!!!
/ Eviie
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








